Vasaätten och dess brokiga historia.

För fem hundra år sedan var Uppsala ett viktigt maktcentrum. Här utspelade sig kamper mellan kungen och kyrkan, mellan Vasar och Sturar och mellan svenskar och danskar. I ruinerna lever berättelserna om familjen Vasa och deras fascinerande livsöden vidare i spännande berättelser.  Ingen av Sveriges regenter har bott permanent på Uppsala slott, men de vistades här kortare eller längre tider för möten, kröningar eller när pesten härjade huvudstaden.

Gustav Vasa
År 1549 började kung Gustav Vasa bygga en befästning i Uppsala som på sin tid var norra Europas modernaste. En maktlysten Gustav utmanade kyrkans högsta genom att rikta sina kanoner mot domkyrkans torn. I Vasaborgen får du veta mer om Gustavs planer och vistelser i Uppsala, som då räknades som rikets andra huvudstad.

Erik XIV
Den 24 maj 1567 begick Gustav Vasas äldste son Erik XIV, som kan ha haft en begynnande sinnessjukdom, de fasansfulla Sturemorden. Man tror att morden ägde rum just i det som idag är Vasaborgens ruiner. Här finns de äldsta delarna av slottet och de trappor som både Erik och de mördade borde ha gått i.

Johan III
Erik XIV kan ha mördats på order av sin bror Johan III, som även kallades Hertig Johan av Finland. Han lät restaurera slottet efter en brand, och byggde då bland annat Kung Jans port som finns utanför entrén till Vasaborgen. Johan gifte sig med en polsk prinsessa och konverterade till katolicismen.

Cecilia Vasa
En av Gustavs döttrar, Cecilia Vasa, sägs ha levt ett både vilt och syndigt liv. Enligt sägnerna kom hon i onåd hos hovet, och det sägs att hennes ande fortfarande vandrar i slottsruinerna. Många nu levande kan vittna om underliga händelser och försvunna möbler, vajande takkronor och en känsla av obehag när man vistas i vissa delar av slottet.

Sturemorden 1567

Sturemorden kallas de mord på tre adelsmän tillhörande Stureätten och tre ytterligare personer, som Sveriges dåvarande kung Erik XIV lät föröva i Vasaborgen på Uppsala slott den 24 maj 1567. Hejdlöst raseri och frambrytande sinnessjukdom har angivits som förklaring till kungens beslut och handlingar kring morden. Denna tavla hänger i original på Museum Gustavianum, målad av  Gustaf Cederström.

Queen Kristina

Drottning Kristina (1626–1689) regerade åren1632–1654. Hon är en av tre regerande drottningar i landets historia och blev den sista regenten av ätten Vasa i Sverige. Drottning Kristina abdikerade i Rikssalen på Uppsala slott 1654 och konverterade sedan till katolicismen. Kristinas val och motiv har diskuterats under århundraden. Det har spekulerats i om hon föredrog män eller kvinnor. Hon gick ofta klädd i manskläder och var uppfostrad till kung. Hon var tydlig med att aldrig vilja gifta sig men ville inte berätta om varför. En brevväxling med en av påvens kardinaler visar dock attt hon var djupt förälskad. Ingen vet, förutom Kristina, vad hon verkligen kände eller tänkte. Helt klart är att hon hör till en av historiens mest egensinniga och frihetsälskande kvinnor. Kristina ligger begravd i Peterskyrkan i Rom. Här porträtterad av Sébastien Bourdon kort tid före abdikationen.

Plats för viktiga historiska händelser

Uppsala slott började byggas som en försvarsanläggning av Gustav Vasa 1549. Här började Kungen sin Eriksgata, här togs viktiga beslut och här abdikerade Drottning Kristina. Vid tidpunkten för den stora stadsbranden 1702, den största katastrofen i Uppsalas historia, var Uppsala slott ett vackert vitt renässansslott. 1744 bygdes det upp på nytt, förutom de urspungliga delarna som blev en ruin. Idag finns två olika museer, ett café, tornrum för vigslar, två festsalar och flera företag.

Sturevalvet. Foto Mia Ulin.

Kanonerna utanför krutrummet. Foto: Mia Ulin

Uppsala Castle from Botanical Garden. Photo: Mia Ulin

En gravyr av Uppsala slott. Visar slottet före Uppsalabranden 1702. Gravyren är gjord i Stockholm 1690 och baserades på studier (ritningar) från 1660-talet. Gravyren publicerades i volym ett av Suecia antiqua et hodierna. Den här bilden är beskuren från panoramabilden i full storlek (I-56) av Uppsala.

Efter branden revs stora delar av Uppsala slotts sydvästra torn för att använda som byggnadsmaterial till Stockholms slott. Resterna blev liggande i ruiner och blev så småningom en gräsbevuxen kulle, kallad Gröna kullen. Inte förrän på 1940-talet grävdes Gröna kullen ut, ruinen restaurerades och fick så småningom tak.  Gröna kullen. Foto Henri Osti, årtal okänt. UUB.

Det sydöstra tornet användes som stadsfängelse från slutet av 1700-talet fram till 1862. Ett högt plank vid tornets fot skapade en fånggård där de intagna kunde gå ut och få en nypa frisk luft. 

Källa: https://www.scribo.se/, www.sfv.se, www.upplandsmuseet.se samt https://www.kungligaslotten.se/

Vasaborgen Uppsala slott. Besöksadress: Kung Jans port, Uppsala slott. Postadress: c/o Apostel, Slätbaksvägen 40 S-120 51 Årsta, Sweden. Tel: +46 703 90 79 89. info@vasaborgen.se